Om hypotermi
Effektiv, kontinuerlig patientuppvärmning minskar risken för hypotermi.
Perioperativ hypotermi är när en patients centrala kroppstemperatur sjunker påtagligt före, under eller efter ett kirurgiskt ingrepp. Det är en vanlig komplikation vid kirurgiska ingrepp som oftast uppträder efter induktion av allmän anestesi, men den går att undvika. Både genom kliniska studier och vårdpersonalens empiriska erfarenhet har det fastställts att patienterna har nytta av att värmas före, under och efter kirurgiska ingrepp.
Patientutfallet försämras av perioperativ hypotermi, med fler infektioner i operationssåret, hjärtkomplikationer och blödning som vanliga komplikationer. Andra följder som kan kopplas till perioperativ hypotermi är ökad oro och ökat obehag för patienten samt högre behandlingskostnader och längre sjukhusvistelser. Preoperativ patientuppvärmning för att öka kroppstemperaturen och minska temperaturfallet vid kirurgiska ingrepp samt aktiv uppvärmning under ingreppet har visats vara effektiva metoder för att undvika hypotermi.
Det normala spannet för människans kroppstemperatur varierar individuellt beroende på ämnesomsättningen: ju högre (snabbare) den är, desto högre är den normala kroppstemperaturen, ju långsammare den är, desto lägre är den normala kroppstemperaturen (normotermi).
Andra faktorer som kan påverka individens kroppstemperatur är tiden på dygnet och i vilken del av kroppen temperaturen mäts. Kroppstemperaturen är lägre på morgonen på grund av vilan under natten och högre efter en dag med fysisk aktivitet och efter födointag. Kroppstemperaturen varierar också mellan olika delar av kroppen..
Vanliga orsaker till ökad temperatur är högre omgivningstemperatur, födointag och fysisk ansträngning. Kroppens mest effektiva metod för att sänka en förhöjd kroppstemperatur är att svettas. Den maximala svettproduktionen kan vara upp till fem liter per dag. Kroppstemperaturen kan också sänkas genom att de ytliga blodkärlen vidgas.
Den vanligaste orsaken till sänkt kroppstemperatur är en kall omgivning. Kroppstemperaturen kan höjas genom att kylan får kroppen att skaka (huttring). Dessutom kan de perifera blodkärlen dras samman och bli trängre så att det blir mindre blod i kroppens yttre delar. Därigenom utsätts mindre blodvolym för kylan mindre och man kan därmed hålla sig varmare.
Hypotermi kan orsakas av miljöfaktorer och traumatiska skador samt på grund av (oönskade) reaktioner på behandlingar som anestesi, neurokirurgi, inducerad hypotermi (t.ex. under hjärtoperationer när hjärtat och ibland hela patienten kyls för att ämnesomsättningen ska bli långsammare och syreförbrukningen minska), läkemedel och ventilation.
Hypotermi kan vara från lindrig till svår. De flesta klarar en lindrig hypotermi (35,0 °C–35,9 °C kroppstemperatur), som inte är förknippad med någon signifikant morbiditet eller mortalitet. Mortaliteten för patienter med medelsvår hypotermi (34,0 °C–34,9 °C kroppstemperatur) har beräknats till 21,0 %, och den är ännu högre vid svår hypotermi (dvs. en kärntemperatur på < 33,9 °C). Trots behandling på sjukhus närmar sig mortaliteten vid medelsvår eller svår hypotermi 40 %
Patienter som ligger på kalla operationsbord
Evaporativ värmeförlust från öppna kroppskaviteter
Exponering för kalla omgivningstemperaturer före och under operation
Minskad värmeproduktion från ämnesomsättning (dvs. ingen muskelaktivitet)
Rumstempererade antimikrobiella hudpreparationer och IV-vätskor
Olika former av anestesi (vasodilation)
Olika läkemedel (t.ex. midazolam)
Effekter av hypotermi
Effekterna av hypotermi är proportionella mot temperaturförändringen. Ämnesomsättningen minskar med 10 % för varje grad kroppstemperaturen sjunker.
Risken för komplikationer ökar:
Ökad infektionsincidens
Blödning: blodets koagulation är enzymberoende (enzymer har en optimal temperatur för sin funktion) och blodplättsfunktionen är temperturberoende.
Fördröjd sårläkning
Minskad syretillförsel till kroppens vävnader som kan vara farlig för hjärtat (infarkter och rytmrubbningar) och hjärnan (infarkt = stroke)
Sänkt ämnesomsättning, även av läkemedel, och längre verkningstid
Huttring
Friska människor har en mekanism som reglerar den interna kroppstemperaturen inom ett snävt intervall. Denna mekanism är inte färdigutvecklad hos spädbarn och småbarn.
Hos äldre kan blodkärlen inte dras samman och utvidga sig lika mycket som hos yngre vuxna. Därför är mycket unga och mycket gamla människor känsligare för hypotermi (och även för det motsatta tillståndet, hypertermi, dvs. förhöjd kroppstemperatur). Dessutom kan olika sjukdomar påverka kroppens normala värmereglering.
Traumapatienter är en annan grupp som löper hög risk för hypotermi. Ju mer omfattande trauma, desto större är sannolikheten för hypotermi som komplikation. Hypotermi uppträder hos 21–66 % av alla traumapatienter och innebär ofta en dålig prognos för överlevnad.
