Ärr kan vara vanställande och störa hudens och andra organs normala funktion. Det är högre sannolikhet för ärrbildning där den primära orsaken till ärret kvarstår, där inflammation fortfarande pågår och där ärret tar lång tid att läka  ¹. Fortsatt fibros i huden leder till ärrbildning och potentiell deformering som ett resultat av en progressiv deponering av matrix. 

• Hypertrofiska ärr bildas i cirka 50 procent av såren efter kirurgi och mer än 50 procent av läkta djupa brännskador. Sådana ärr är ofta röda, upphöjda och kliande, och förekommer innanför själva sårytan.
• Keloida ärr har en viss likhet med hypertrofiska ärr, men de sträcker sig i allmänhet utanför det ursprungliga snittet. De förekommer hos alla patienter, oavsett hudtyp, men är 15 gånger vanligare hos patienter med mörkare hud. Incidensen av keloida ärr är omkring 10 procent för sår i högriskgrupperna. 
• Kontrakturer är särskilt svåra ärr som ofta uppstår vid förlust av stora hudområden, t.ex. efter brännskada, vid epidermolysis bullosa och otillräckligt inriktade kirurgiska sår som inte följer Langers linjer. Kontrakturer gör att hudkanterna dras samman, vilket påverkar omgivande muskler och senor och begränsar normala rörelser och leder i vissa fall till att man behöver utföra z-plastik eller hudtransplantation.
• Ärr kan vidgas när kirurgiska sår sträcks ut på grund av spänd hud under läkningsprocessen. De är ofta bleka till färgen, platta, mjuka och symtomfria, men kan ha ett oattraktivt utseende  ¹.

Användning av mjukt silikon för ärrbehandling

Förband med silikongel har använts i över 20 år för behandling av hypertrofiska och keloida ärr med goda resultat  ²  och stöds av ett antal kliniska utvärderingar och internationella kliniska rekommendationer om ärrhantering  ³. 

Mepiform^®, ett mjukt silikonförband med Safetac^® för behandling av ärr, har utvärderats i ett antal studier för behandling av hypertrofiska ärr.

• Saulsberry et al  ⁴ rapport om fyra fall där Mepiform användes för att behandla ärr efter kirurgiska snitt och brännskador. Under behandlingsperioden (minst sex månader för varje patient) höll förbandet låg profil och satt på plats under ett kompressionsplagg utan att kanterna rullade upp och utan att störa patientens rörelsefrihet. Ärren var från början hyperpigmenterade men återgick till en mer normal pigmentering med slätare och mer flexibel struktur.

• Middelkoop et al  ⁵  fann att användning av Mepiform kunde kopplas till en betydande förbättring av hypertrofiska ärr i en studie med 12 patienter.

• I en observationsstudie  ⁶ som utfördes för att utvärdera effektiviteten hos Mepiform vid användning på sår från brännskador och andra traumatiska ärr, hos både vuxna och pediatriska patienter (n=87) i öppenvården, fann Cain et al att Mepiform kan bidra till patientens acceptans av behandlingen, förbättra ärrets läkning och öka patientkomforten.

• Dessa resultat stärks även av Forest-Lalandes utvärdering av fallstudier med Mepiform  ⁷.

• I Majans randomiserade kontrollerade studie  ⁸ av 11 patienter med postoperativa hypertrofiska ärr behandlades deltagarna slumpmässigt med antingen Mepiform eller ingen behandling alls. Patienterna som behandlades med Mepiform uppvisade större och snabbare förbättringar än patienterna i den andra gruppen, enligt utvärderingar med Vancouver Scar Scale (VSS). Efter att ha kommenterat studiens resultat drar författaren slutsatsen att eftersom Mepiform är självhäftande, och dess användning begränsar skador på stratum corneum vid borttagning, så ger förbandet ett mervärde jämfört med icke-vidhäftande förband med silikongel.

• År 2006 demonstrerade Meuleneire hur tidig behandling med Mepiform förhindrade ärrbildning av en djup laceration i en patients panna  ².

• Philandrianos et al rapporterade att Mepiform var effektivt för behandling av ärr efter bröstoperationer  ⁹