Infektionsprevention kirurgiska sår
Upp till 1 av 20 patienter som genomgår kirurgi utvecklar en postoperativ infektion (SSI).
Infektioner i operationsområdet och andra hudkomplikationer kan störa den normala läkningsprocessen, leda till längre sjukhusvistelse och till och med ytterligare kirurgi
Förbandsrelaterade riskfaktorer för postoperativa infektioner
Kirurgiska sår, precis som andra sår, är den idealiska grogrunden för patogener. När patienten lämnat operationsrummet finns ett antal faktorer kopplade till användningen av förband som kan öka infektionsrisken.
Förbandsbyten innebär en viss infektionsrisk; ju oftare förbandet byts, desto oftare exponeras såret för kontaminering
Dålig vätskehantering är också en riskfaktor. Sårvätskan innehåller material från kontaminerande mikroorganismer
Skador på huden runt såret kan också kopplas till infektion. Den vidhäftning som används för att fästa traditionella förband kan till exempel orsaka blåsbildning
Infektionsprevention i operationssår
Vi tillhandahåller kunskaper om bästa praxis och expertstöd till hälso- och sjukvårdspersonal för att hjälpa till att minska risken för sjukhusförvärvade infektioner.
Minimera frekvensen av förbandsbyten
Experterna är överens om att det första förband som appliceras efter kirurgi helst ska sitta så länge som möjligt – minst sju dagar efter ingreppet – förutsatt att såret inte visar tecken på infektion eller avger större mängder sårvätska
Färre förbandsbyten kan också bidra till att minska risken för blåsbildning och för trauma i såret och på omkringliggande hud
Välja förband
Det idealiska förbandet ska upprätthålla en varm, fuktig miljö där såret kan läkas ostört. Förbandet ska också effektivt hantera sårvätska så att bärtiden blir så lång som möjligt
För att skydda omkringliggande hud och förhindra blåsbildning ska förbandet inte fästa i själva såret, utan det ska varsamt fästa på huden utanför sårkanten. Det ska vara flexibelt, enkelt att applicera och avlägsna
Relaterade Mölnlycke-produkter
'Referenser'